I lördags var jag på klädbytardag här på hemorten. Usch och fy! Att jag inte lär mig? Jag vet ju att det kommer vara packat med föräldrar och barn prick kl. 10.00 när dörrarna öppnas. Det var som en ström av människor in i byggnaden. Varm och otäckt blev det. Förstår inte varför jag utsätter mig för sådana saker när jag vet att det kommer trigga min ångest. Det var väl lockelsen av det perfekta fyndet kan jag tro :)
Igår var jag och barnen in i en butik på orten där jag kommer från, det gick inte så bra. Tror vetskapen om att jag kan kunna komma att springa in i någon bekant räcker för att göra mig nervös. Lite svettigt blev det och lite jobbigt var det, tog dock mod till mig och gick in i butik nummer två för dagen . Hade egentligen tänkt besökt tre butiker men jag kände att efter nummer två hade mina nerver fått nog med spänning för dagen.
Summa summarum efter besök till min hometown: Mycket trevligt att träffa familjen och roligt att träffa min kompis som bor där och hennes barn. Nu ska jag kila iväg för dagis hämtning....
Trevlig tisdagseftermiddag!
Skönt att höra att du överlevde förra helgen i alla fall :)
SvaraRaderaDu är ju duktig som ändå gör saker fastän du känner sådan ångest. Själv upplever jag förväntansångesten ibland värre än när jag väl utsätter mig för vissa situationer.
Hoppas den här helgen blir lugn och att du får umgås med familjen och människor som du kan vara avslappnad tillsammans med.
Ha det gott!
Jag blir så glad när jag får kommentarer :) Förväntansångest kan jag ha när jag vet att vi ska få besök i vårt hem annars inte så ofta. Om jag tolkat förväntansångest rätt vill säga, har nog aldrig tänkt på den på det viset tror jag. Kan du utveckla lite? Denna helg blir nog lugnare än lugnast... har dock lite shopping abstinens jag inte vet vad jag ska göra med.
SvaraRaderaHa det gött och en riktigt trevlig helg!