Snart ska jag ta kidsen och jag bege mig mot mina hemtrakter för att stanna där två dygn. Hua! Hoppas jag inte springer in i någon person jag är rädd för att möta. En kille som jag dejtade av och till i många år bor kvar på min hemort och jag har inte sett honom på väldigt väldigt länge. Ett möte med honom skulle vara mycket jobbigt att genomgå. Kanske för att jag var tokkär i honom och rodnade som en idiot i början av vår bekantskap när han kom in där jag jobbade. Tror till och med att han kan vara en del av början på min fobi, låter kanske knäppt men jag tror faktiskt det. Generellt sett så vill jag hekst inte alls möta personer från förr som känner igen mig. Varför vet jag inte, jag har absolut inget att skämmas för egentligen. Sometimes I can´t believe all the crazy things that goes on in my head....Ibland önskar jag att jag blir så j less på att vara på detta vis så att jag inte längre orkar byr mig och hjärnan bara stäger av och sim salabim så är min fobi borta!
Tyvärr har det inte blivit mycket skriva ett tag för det har mest varit vardag utan några speciella händelser. Hoppas ni alla får en jättetrevlig helg! Jag rapporterar nästa vecka hur mitt hemortsbesök artade sig.
Natti!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar